Om timmarna innan

Jag har haft en underbar dag. Solen har lyst över höstträden i skogen och jag har haft tid att bara vara. Jag har haft tid att bara ha en lång frukost, städa spisen och gå lång en lång promenad utan något syfte alls, utan att vara på väg. På promenaden stannade jag till vid affären, köpte rengöringsmedel, gick hem och städade ugnen och kände mig sådär heligt duktig som du bara kan känna dig när du gjort något som du tycker är förbannat tråkigt. Sedan har jag tittat på tv, dålig dagstv som jag, trots att det är pinsamt, egentligen tycker om. Eller snarare, jag gillar att kunna titta på det. Det har hitintills varit en dag utan nytta på en dag när alla andra jobbar. Det känns trevligt, nästan lite förbjudet. Lite som att skolka från vardagen.

Men mest av allt är det distraktion. Anledningen till att jag är ledig när alla andra jobbar är ju liksom den att jag ska jobba när alla andra sover. Idag ska jag för första gången gå nattjour på den nya kliniken. Jag försöker inbilla mig sjäv att det inte är så farligt egentligen. Att det är andra som har gjort det här innan mig och överlevt. Jag försöker inbilla mig själv att jag också kommer att göra det. Ungefär som jag i alla fall verkat ha överlevt nätterna på den andra kliniken. Försöker vidare att inbilla mig själv att jag ju egentligen tycker att det är ganska trevligt mitt upp i allt. I alla fall när man är för upptagen för att vara nervös. Nattjoursångest är alltid oftast värre fram på dagen innan.

Så jag tänker blunda och ignorera och bara följa med strömmen. Jag kan inte kontrollera, bara försöka vila när jag kan. Så det är det jag tänker göra. Det är faktiskt flera timmar kvar tills det att jag behöver göra något vettigt. Ibland gäller det att försöka lära sig förnekandets fina konst.


Kommentarer
Postat av: Sofia

Hoppas det går bra nu!

2010-09-28 @ 19:31:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0