Lady GaGa nummer 2

- Jaså, examen snart! Det måste kännas skönt!

Jag nickar och ler mitt allra trevligaste leende. Så ger jag de där standardfraserna. Jag ger publiken det de vill ha samtidigt som den där klumpen någonstans mitt i bröstet sig växer sig ännu större.

- Ja, verkligen. Jag är duktigt trött på CSN.
- Det ska bli kul att få prova vingarna
- Det är stimulerande att ta nästa steg
- Skräckblandad förtjusning, med betoning på förtjust

Jag är en duktig skådespelare nu. Jag spelar den lyckliga lyckade med världen framför fötterna, på tröskeln till härligheten. Jag är snart värdig en Oscar. För därinombords är det inte alls sådär lyckligt som situationen kräver. Därinombords finns tvivel om hur jag ska klara detta egentligen, ledsamhet och pre-saknad av favoritmänniskor som jag inte kommer att kunna träffa till vardags längre. Därinombords finns besvikelse över att jag är otacksam över allt det jag faktiskt har. Skämseln över detta är främsta drivkraften till leendet. Neurotisk är bara förnamnet. Det är jag och Lady GaGa. No one can read my po-po-po-pokerface.


Kommentarer
Postat av: Mattias

Hej!



Har med stort nöje och många igenkännande nickar läst din blogg nu ett tag. Du skriver verkligen bra om alltför välbekanta situationer. Jag är själv läkarstudent och känner exakt samma sak som du skriver om det här inlägget. Och jag går bara T8. Hjälp, hur ska det här sluta?



Keep up the good work!



/Mattias Perzon

2009-09-17 @ 19:31:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0