Bajskonsulten informerar

Vi skämtar om våra namn.
Vi skrattar åt den bisarra situationen man befinner sig i som ny doktor.
Vi rodnar tillsammans åt dråpliga patientmöten.
Vi ler åt frågorna, åt ovissheten.
Vi skrattar tills vi kiknar åt bajsskämt.
Det är mycket bajs på avdelningen.
Och mycket internskämt på dagisnivå.
Hela tiden.
Löst, hårt, blodigt, grönt, gult, slemmigt, svart.
Alla modeller har vi.
Och bajskonsulter är vi allihopa.

Faktum är att jag gillar mitt jobb skarpt. Jag gillar mina kollegor i alla modeller och storlekar. Och tro det eller ej, men vissa saker känns faktiskt lättare nu än i början. Svetten lackar förvisso fortfarande när många beslut ska fattas men andra beslut känner jag mig säkrare i. Framförallt känns det lättare nu än i början att presentera sig som läkare, ronda avdelningen och ringa konsulter. Jag får inte längre totalpanik när det är dags att eftermiddagsronda och överläkaren är långt borta. Jag vet att det ordnar sig. Telefonen är uppfunnen. Halleluja.

Det har varit lugnt på avdelningen idag vilket lämnar underbart utrymme åt tacksamhet över det man faktiskt har. Det lämnar utrymme för den där extra fikapausen med tid för omogna bajsskämt och det lämnar tid för ventilation och eftertanke. Det ger nya krafter för den där dagen som allt inte är lika rosenrött på jobbet som idag, nya krafter att leva med annan ovisshet i livet och den där ensamheten och saknaden som fortfarande gör sig påmind om kvällarna. Jag är glad och tacksam för att jag tog mig hit i sommar.

Amen.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0