Ut ur hålet på magen

Ingen kommer in genom dörren. Ingen går ut genom dörren. Men ett snitt och lite drag senare är vi ändå ytterligare en människa därinne i operationssalen. Den lite stressade stämningen blir snart någonting annat. Något har hänt. Något alldeles fantastiskt. Något alldeles speciellt. Ur hålet på magen hämtas nämligen en helt liten perfekt människa. Den lilla perfekta människan torkas snart av för att läggas hos sina överlyckliga föräldrar.

Man kan undra vad du, lilla perfekta människa, tycker. Det måste nog vara bra konstigt för dig ändå. Du skriker till. Vi hurrar. Det måste vara ett skrämmande miljöombyte för dig, från den från mörka, mjuka, varma livmodersbassängen till det obarmhärtiga skenet från operationslampan och opsalens (av anestesipersonalens ökända) kyla, för att inte tala om de konstiga marsianklädda människorna som tar emot dig.

Perfekta glädjetårar rinner ner från dina föräldrarnas kinder,
perfekta glädjeord och beundran kommer från deras läppar.
Tänk att du blev en sån liten perfekt människa.
Tänk att det är möjligt.
Tänk vilken glädje du är.

Och mitt i allt det här står jag
Jag fick vara med
Det är en ynnest bara det
För det vill jag bara säga tack
Jag hoppas att du får ett alldeles underbart liv, lilla gossebarn.
Du är hjärtligt välkommen.

Kommentarer
Postat av: Johanna

Det låter som du har hamnat i ditt rätta element tycker jag.. =)

2009-02-04 @ 16:24:26
URL: http://diarier.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0