Tjatig saknad
Min lägenhet är fruktansvärt tom. Det händer att jag hittar saker som påminner och jag kastas ner i det där avgrundsdjupa hålet av saknad. Jag känner mig värdelös, undrar vad jag gjorde fel. Får panik när jag inser att jag inte förstår varför. När jag inser att jag inte räckte till, trots att jag verkligen ville. Undrar om det gör mig till en hemsk människa.
Undrar om fokus har varit på fel saker för dig.
Undrar hur jag hade kunnat göra det annorlunda.
Undrar om jag borde ägnat mindre tid åt utbildningen
och mera tid åt dig
Hade du älskat mig då?
Hade jag varit beredd att göra det?
Hade jag kunnat leva med mig själv?
Hade du varit beredd att ställa upp för mig då?
Hade det gjort mig intressant i längden?
Hade det inte bara gjort mig våpig?
Har jag prioriterat fel?
Vad hade jag behövt göra
för att få dig att förstå hur jag älskar dig så att det gör ont?
Det gör fruktansvärt ont. Men jag lever. Och saknar.
Undrar om fokus har varit på fel saker för dig.
Undrar hur jag hade kunnat göra det annorlunda.
Undrar om jag borde ägnat mindre tid åt utbildningen
och mera tid åt dig
Hade du älskat mig då?
Hade jag varit beredd att göra det?
Hade jag kunnat leva med mig själv?
Hade du varit beredd att ställa upp för mig då?
Hade det gjort mig intressant i längden?
Hade det inte bara gjort mig våpig?
Har jag prioriterat fel?
Vad hade jag behövt göra
för att få dig att förstå hur jag älskar dig så att det gör ont?
Det gör fruktansvärt ont. Men jag lever. Och saknar.
Kommentarer
Postat av: Anonym
ELLER:
Vilka prioriteringar hade DU behövt?
Hur kunde DU blivit "ställd upp på"?
Vilket utrymme fick du?
Snälla, vänd på frågorna! Du är värd att satsas på och den som inte förstår det är inte värd ditt engagemang.
Postat av: Sara
usch...känner verklien igen mig själv, håller själv på att gå igenom ungefär samma sak =(. Försöker tänka att det inte är menat att man ska vara tillsammans om det blir så här..men det är inte lätt. Hoppas saker och ting löser sig på bästa sätt för dig!
Trackback
